Foto: Xxx Xxxxx
Byggnader
Huvudbyggnaden på Osaby är från 1850-talet då den byggdes upp efter det en brand ödelagt det tidigare huset. Det är en typisk produkt av 1800-talets mitt med något lägre botten- och högre övervåning med högt tak som ger utrymme åt en kolossal vind med gavelrum på kortsidorna. Det fanns tidigare även två flygelbyggnader som finns inritade på en karta från 1919 men inga av dessa finns kvar.
Då familjen Törne kom till Osaby 1936 genomfördes en större upprustning av stora huset. Bland annat grävdes källaren ut och hela byggningen försågs med de värmeledningar. Samtidigt byggdes också en rymlig arrendatorsbostad och bakom den två präktiga statarhus. Övriga byggnader är kuskbostad, jägarbostad med garage, ett vackert litet orangeri samt dass, vedbod och hundhus. Ekonomibyggnaderna består av stor ladugård, stall samt större potatiskällare. En ny ladugård för lösdrift av köttdjur uppfördes under 2003.
Under Osaby har funnits många torp genom tiderna och ett stort antal människor har gjort sina dagsverken på Säteriet. De flesta torpen avvecklades kring andra världskriget och idag finns endast grundstenarna och rester av jordkällaren kvar.
Levande kulturminnen
På Osaby växer sedan sekler ett stort antal lövträd, främst ekar som levande kulturminnen. Inom trädgårdstomten finns flera värdefulla träd, såväl vanliga inhemska arter som ovanligare exoter bl a valnöt. Här växer också två magnifika ekar vars åldern är svår att bestämma, men sannlikt är de minst 300 år. Det är en ansenlig ålder att betänka att de kan ha spirat redan under 1600-talet och stått som åskådare till många generationer människor som passerat eller vigt sina liv åt Osaby.
Ängs- och hagmarker har lång kontinuitet i sitt brukande då de haft en regelbunden och likartad skötsel genom sekler. Dagens nötboskap ger nu förutsättningar för att dessa marker också i fortsättningen präglas av en rik och mångfasetterad flora och fauna.
Regisrerade fornlämningar
På Osaby finns en mängd spår från människors verksamhet vid olika tider. Ekonomiska kartan redovisar en rad fornlämningar vilket visar att det här bott människor sedan stenåldern, hällkista.
Fossil åkermark från järnåldern
På Osaby kan man se odlingsspår i form av åkerparceller eller tegar och mellanliggande stensträngar. De senare anses ha fungerat som hägnader för djur men även som åkerbegränsningar.
Ekhage med hackerör från järnåldern
I ekhagen hittas ofta låga rösena som är exempel på riktigt gamla odlingsrösen. Mellan rösena finns små system av stenfria åkrar. Arkeologiska utgrävningar i Växjötrakten har visat att denna typ av röjningsrösen började anläggas under yngre bronsålder och äldre järnålder, ca 1000 f Kr – 500 e Kr. Generation efter generation arbetade bönderna för att få marken stenfri.
Skålgropar från bronsåldern
Det finns flera stenblock med små fördjupningar, sk skålgropar. Någon gång under bronsåldern satt här en person och knackade ut dessa små grunda gropar. Troligen användes en något hårdare sten för detta tidsödande hantverk. När groparna var uthuggna hade stenen förvandlats till en helig sten som t ex kunde ge god skörd. På Osaby finns flera platser med skålgropar både på lösa stenblock och i fast berghäll.
Terrasskant från medeltida odling
Här finns tydliga exempel på odlingsterrasser. Genom ständig bearbetning av jorden utefter
en sluttning transporteras material mot lägre liggande nivå och blir avsatt som en kant.
Odlingsrösen är tecken på åkerbruk
Osaby är rikt på sten, varför all form av odling har krävt borttagning eller flyttande av stenar. Stenbrytning har gjorts i alla tider och vi kan med kunskap om vilka redskap som användes
och formen på rösena avgöra dess ålder.
Storleken på stenarna i röset ger oss en fingervisning om hur gammalt det är. Små stenar som bars eller kastades på röset för hand är som regel äldre än rösen med större stenar som körts eller baxats med hjälp av dragare. Äldst är de så kallade hackerören som är från järnåldern,
dvs ca 2000 år gamla.
Brukningsväg med anor
Brukningsvägar är ofta en tydlig historisk företeelse i landskapet. De vägar som användes mycket var ofta stenlagda och upphöjda i förhållande till omgivande mark.
Stengärdsgårdar i åkerlandskapet
Det finns gott om vällagda stengärdsgårdar på Osabys marker. Dessa byggnadsverk kom främst till under andra hälften av 1800-talet. Då det fanns gott om arbetskraft och en ambition att göra åkern stenfri för mer rationellt brukande.
Stenbrytningshög från 1950-talet
Storstensamlingar är resultatet av den maskinella utvecklingen inom jordbruket. På 1950- talet kom ”stenavagnen” som kunde lyfta riktigt stora stenar som tidigare inte kunnat flyttas. Detta gav depåer dit vagnen fraktade de stora stenar som legat kvar på åkern och hindrat effektiv brukning med traktor.
Kulturstig speglar historien genom tiderna
Genom att följa den gula vandringsslingan genom markerna kan man mer påtagligt uppleva de historiska spåren i landskapet. Ta med broschyren ”Kulturstig på Osaby” som finns i postlådan vid parkeringsplatsen. Här kan du läsa beskrivningar om de olika spåren du hittar
vid ett antal numrerade stationer längs stigen.